Hur skapar vi goda livsmiljöer över generationer – i en tid av snabba teknikskiften, förändrade livsstilar och en demografisk utveckling där fler blir äldre samtidigt som färre är i arbetsför ålder?
Det var den övergripande frågan när ett brett sammansatt panelsamtal samlade fastighetsägare, arkitekter, affärsutvecklare, projektutvecklare och representanter från offentlig sektor för att diskutera framtidens boende och samhällsbyggande. Samtalet tog avstamp i både historien och framtiden – från 60 år tillbaka till 60 år framåt – med fokus på hur livsmiljöer formas redan nu, inte om 30 år.
Panelsamtalet genomfördes som en del av uppmärksammandet av John Mattson långsiktiga engagemang som bostads- och samhällsutvecklare, och blev en plattform för att utforska hur teknik, arkitektur och sociala perspektiv tillsammans kan bidra till hållbara och mänskliga boendemiljöer.
Stadsplanering i takt med nya behov
Samtalet rörde sig kring hur stadsplanering och fastighetsutveckling behöver möta nya livsmönster: mer arbete hemifrån, ökade krav på trygghet och närhet i vardagen, samt en växande betydelse av det hyperlokala. Diskussionen berörde också fastighetsägares ansvar i att skapa miljöer som stärker vardagsbalans, hälsa och social sammanhållning – både i och runt bostaden.
Här lyftes hur neurodesign, AI och datadelning kan användas som verktyg för att bättre förstå människors behov och beteenden, och därigenom skapa mer proaktiva, anpassningsbara och fungerande boendemiljöer över tid.
Viktiga perspektiv från Mustafa Sherif
I samtalet lyfte Mustafa Sherif särskilt vikten av att arbeta mer konsekvent med placemaking – att samskapa platser tillsammans med människor som bor, verkar och rör sig i områdena. Genom att knyta stadsutveckling till lokala behov, berättelser och vardagsliv kan platser bli både mer relevanta och mer hållbara över tid.
Han betonade att framtidens boendemiljöer inte enbart kan designas uppifrån, utan behöver formas i dialog med invånarna, där sociala värden, trygghet och tillhörighet ges lika stor vikt som tekniska lösningar. Placemaking blir därmed en metod för att överbrygga teknik, arkitektur och mänskliga behov – och för att stärka både platsens identitet och dess långsiktiga funktion.
Hemmet som omsorgsnav och områdets roll
En central del av samtalet handlade om hur hemmet allt mer utvecklas till ett nav för omsorg i takt med en åldrande befolkning. AI, sensorer och digitala tjänster lyftes som möjliggörare för ökad självständighet, trygghet och delaktighet, samtidigt som den fysiska miljön – bostaden och närområdet – måste utformas för orienterbarhet, återhämtning och social kontakt.
Fastighetsägarnas roll diskuterades i termer av ansvar för både digital och fysisk infrastruktur, och hur bostadsområden kan fungera som sociala och funktionella noder i en modern tolkning av ABC-staden.
Firande, möten och värme i vardagen
Samtalet följdes senare samma dag av en gemensam kväll tillsammans med kollegor och personer som varit en del av John Mattsons resa genom åren. Middag, tal och underhållning skapade en varm inramning som påminde om både historien och människorna bakom utvecklingen.
Firandet fortsatte under veckan ute i bolagets områden, med morgonträffar där hyresgäster möttes över lussebullar och pepparkakor – små men viktiga möten som speglar det större samtalets kärna: att goda livsmiljöer byggs genom relationer, närvaro och omtanke i vardagen.
Mustafa Sherif 