Hur berättar vi om stadens utveckling på ett sätt som är begripligt, relevant och meningsfullt för invånare? Och hur kan kommunikation bli ett verktyg för delaktighet, förtroende och bättre stadsutveckling – snarare än bara informationsspridning?
Nyligen föreläste jag för tjänstepersoner inom Stockholms stad med fokus på just stadsutvecklingskommunikation. Föreläsningen genomfördes på inbjudan av stadsledningskontoret och riktade sig till kommunikatörer och andra nyckelpersoner som arbetar med att samordna och utveckla hur Stockholms stads omvandling kommuniceras till invånare och andra målgrupper.
Tillfället samlade kollegor från stadens olika förvaltningar och bolag – ett årligt forum för erfarenhetsutbyte, gemensam lärdom och reflektion kring hur kommunikationen kan bli tydligare, mer mänsklig och mer tillgänglig.
Från information till relation
I föreläsningen delade jag ett omvärldsperspektiv på stadsutveckling och kommunikation, med exempel från internationella städer, forskning, placemaking-arbete och egna erfarenheter från podcast, föreläsningar och platsbaserade processer.
Ett centralt budskap var att kommunikation om stadsutveckling inte handlar om att informera om färdiga beslut, utan om att bygga relationer över tid. För att lyckas med det behöver staden möta människor där de är – både fysiskt och digitalt – och kommunicera på ett sätt som utgår från invånarnas vardag, frågor och oro.
Viktiga principer för stadsutvecklingskommunikation
Utifrån presentationen lyftes flera återkommande principer som är avgörande för att kommunikationen ska fungera i praktiken:
- Gå ut till invånarna – vänta inte på att de ska hitta informationen själva. Arbeta uppsökande i deras miljöer.
- Använd flera kanaler parallellt – webb, sociala medier, nyhetsbrev, pop-ups, bibliotek, mötesplatser och evenemang.
- Håll det enkelt – gör inte kommunikationen mer komplex än projektet redan är. Tydlighet vinner alltid.
- Prata klarspråk – undvik facktermer, använd enkel svenska och korta budskap.
- Besvara de fyra huvudfrågorna direkt:
Vem är ni? Vad ska ni göra? När blir det klart? Hur ska det gå till? - En tydlig hemsida som bas – all information samlad på ett ställe som är lätt att hitta.
- En mänsklig kontaktperson – inte bara formulär eller AI-lösningar. En tydlig ingång skapar trygghet.
Dessa principer knöts också till Stockholms stads arbete med webbplatsen Växer Stockholm, som fungerar som ett nav för stadens stadsutvecklingskommunikation och samlar texter, bilder, statistik, fakta och kontaktvägar på ett och samma ställe Stockholms stad kommunikation.
Storytelling, plats och trovärdighet
Föreläsningen berörde även vikten av storytelling i stadsutveckling. Människor relaterar inte till planer, diagram och processer – de relaterar till berättelser, platser och erfarenheter. Här lyftes exempel från historiska stadsidéer, som trädgårdsstaden, till samtida koncept som 15-minutersstaden, men också populärkulturella stadsskildringar som formar vår kollektiva bild av vad en stad är och kan vara.
En annan viktig aspekt var trovärdighet: att vara personlig, dela egna erfarenheter, och inte läsa innantill. Kommunikation som bygger förtroende kräver kontinuitet, närvaro och ett tydligt avsändarskap.
Kommunikation som en del av stadsbyggandet
Avslutningsvis betonades att stadsutvecklingskommunikation inte är ett sidospår till planering och genomförande – utan en integrerad del av samhällsbyggandet. När kommunikationen fungerar skapas bättre dialog, färre missförstånd och större möjlighet till delaktighet.
Föreläsningen blev ett tillfälle för gemensam reflektion kring hur Stockholm kan bli ännu bättre på att kommunicera sin utveckling – inte bara som en växande stad, utan som en stad för människor.
Mustafa Sherif 