Placemaking, placeinnovation, placewishing, placewashing, placebranding… place, place, place..
De senaste åren och även framåt ligger ett stort fokus på “place” och “public space”. Därför hör vi också fler nya begrepp och metoder. Men samtidigt ser vi också hur placemaking-metodiken ofta missbrukas och används på fel sätt, långt ifrån dess ursprungliga tanke om samskapande och lokal förankring.
❌ Många projekt marknadsförs som placemaking, initiativ som sägs handla om samskapande och att göra en plats levande, men i praktiken drivs de ofta av en enskild aktör utan lokal förankring, utan att ens involvera medborgarna i arbetet med att formulera platsens vision och hur den ska programmeras och utvecklas. Det blir istället placewashing: när begrepp som “placemaking” och “delaktighet” används som en snygg fasad, medan det egentliga syftet är att främja egna intressen.
📢 Genom mina uppdrag och nu även som medgrundare av Placemaking Sweden förespråkar vi den ursprungliga placemaking-metodiken, där platser utvecklas tillsammans med medborgare och relevanta aktörer. Rörelsen tog sin början i New York på 70-talet, initierad av aktivister, arkitekter och stadsplanerare, och har sedan dess utvecklats vidare av Project for Public Spaces. Principen är dock densamma idag: det spelar ingen roll vem som tar första initiativet, om det är medborgare, fastighetsägare eller kommunen, det viktiga är att observera platsen, samskapa en vision, programmera platsen både kort- och långsiktigt samt kontinuerligt utvärdera.
Flera aktörer arbetar med event och platsaktivering, men det är inte samma sak som placemaking. I sig är det förstås positivt att skapa en levande plats, men placemaking handlar inte om att en aktör kommer med sina idéer och några food trucks för att aktivera platsen. Det handlar om att bjuda in lokala medborgare och aktörer till dialog redan i visionsskedet.
Det är inte heller en traditionell medborgardialog, eftersom placemaking bygger på en kontinuerlig dialog och insats genom hela processen, från vision och aktivering till drift och underhåll, och inte bara när en aktör redan har en färdig vision eller förslag.
🎙 Detta högaktuella ämne fick jag prata om på PRATA PLATS senaste event hos Nyréns Arkitektkontor AB, tillsammans med:
Christina Preisler Schedin, Kulturförvaltningen Stockholms stad
Andreas Paulson, affärsområdeschef Arkitektur på Nyréns
Maria Hammarsten, Business Development Manager, Urban Innovation på Atrium Ljungberg
Philippa Staffas, Verksamhetsutvecklare, Centrum för AMP
Stort tack till Petra Svensson Gleisner, Eva Eliasson och Diana Uppman för ett välplanerat och modererat samtal. Tack till Nyréns för ett varmt mottagande. Ert kontor är en inspiration i sig, med stora fönster mot gatan och fullt av arkitektoniska modeller som verkligen gör intryck.
Keep up the good work!
Mustafa Sherif 